Den förre AIK-högerbacken Martin Lorentzson blev idag klar för Åtvidaberg.

En bra deal för båda parter: Åtvidaberg stärker upp sin svaga backlinje med en allsvenskt prövad högerback i ett halvår och Martin Lorentzson får… lön under sitt ambitiösa arbetssökande.
Han nyttjar, förstår man på hans agent Martin Klettes uttalanden, Åtvidaberg som en sorts a-kassa: något som ger en lön medan man letar jobb. För Martin vill ju inte vara i Åtvidaberg: han ”vill ju ut i världen”.
Vore jag en Åtvidabergssupporter skulle jag alla gånger ha föredragit att ha kvar Allan Olesens danskt avslappnade plufsighet på högerbacken än en förvisso kvalitativ 30-åring som nyttjar klubben som en…  inte språngbräda, nej, Martin svävar redan bland utlandsmolnen: AIK var hans språngbräda, Åtvidaberg är som en jobbcoach, någonting att sysselsätta sig med medan man söker jobb, istället för att gå hemma.
Som supporter av ett tippat bottenlag i allsvenskan är jag glad att jag slipper en hybrisdrabbad 30-årig mellanlandare som lär uppdatera sin engelskspråkiga Linkedin-profil i de allsvenska halvtidspauserna.