Jag var på auktion i eftermiddags.
Det är något kittlande över att se sju fullvuxna, medelålders män av vad som gissningsvis skulle kunna vara persisk härstamning stå på en scen och med klart ansträngda plyten hålla upp en tjugo kvadratmeter och åttio kilo tung gammal matta.
Vrida och vända på den, under mycket möda och besvär. Ut-och-in, bak-och-fram, bära fram till publiken för att låta folk känna på några av de ”miljontals knutarna”, bli gramsen och börja muttra för att giriga Sundsvallsbor inte vill ropa ”sexti tusen!” för vad som skulle vara en heltäckningsmatta i de flesta svenska rum.
En och samma man lade rabarber på två av de allra dyraste mattorna – till en kostnad av 40-50 000 kronor. Känns lite… borgerligt, om du frågar mig.
Jag själv har faktiskt en viss rutin av auktioner. Sommaren 2010 åkte jag fyrtio minuter enkel resa till Käckelbäcksmon – detta anrika auktionsnäste i obygden – tillsammans med min vän, agent och antikvitetsmässige ledsagare Rikard Svensson och slog till, nej, investerade i en gammal tavla föreställande en eka i skumt oktoberljus.
Detta efter hård budgivning – på bondska! – mot flera tränade konstögon.
Jag funderade på att ta med tavlan till Antikrundan för värdering under sommaren, men rykten om en flera hundra meter lång kö som ringlade sig längsmed Södra Berget förekom mig.
Nu, när flyttlasset går till Stockholm, tänkte jag väl sticka in näbben på Bukowskis för en korrekt dialys av verket.
Nåväl, tills dess såg jag fram emot att utöka min konstsamling med någonting nytt. Allra helst, förstås, en kantnaggad gammal vintage-upplaga av boken ”Maximal Muskeltillväxt” att ledigt luta mot en vägg*.
*= Det är svårt att köpa inredning när man inte vet på vilken parkbänk man kommer att bo i vår. Kommer det att vara urban omgivning eller mer av en parkkänsla? Detta är saker som spelar in i den bostadslöses inredningsplaner.
Men istället hittade jag, så fort jag kom innanför Tonhallens portar, dessa två rariteter…

… som dock tyvärr aldrig kom upp till auktionsbordet, för att det skulle visas upp mattor som vore det en Ture Sventon-inspelning.
Det om det. Imorgon tänkte jag lansera 2014 års nyhetsrubriker – innan det har skett. Ojvoj, det blir festligt.