Vi har pratat pinsamt lite om att Hannes Sigurdsson, 31, blev klar för en ny klubb i augusti. Okej om han flyttat inom den österrikiska ligan eller tillbaka till den kazakiska tundran eller något annat icke-exalterande; det vore väl – med tanke på Hannes frekventa klubbyten* – som att i egenskap av GIF-nostalgiker rapportera om varje gång Donatas Vencevicius köper ett nytt ciggpaket.
Men Hannes Sigurdsson är alltså klar för Sandnes Ulf.
 
*= Efter GIF-sejouren har Hannes Sigurdsson på knappa fyra år hunnit representera sex klubbar: isländska FH, ryska Spartak Nalchik, kazakiska FC Atyrau, allsvenska Mjällby, österrikiska SV Grödig och nu norska Tippeliga-jumbon Sandnes Ulf.
Jag har tidigare redogjort för den Carsten Jancker-formel som möjliggjort denna förmodat sign-on-bonus-stinna karriär.
Fotnot: En dag, i rätt sammanhang, kommer jag kanske att berätta om publicisten Erik Löfgrens – denne rättskaffens man som genom åren vägrat vika sig när det gäller rätten att få trycka menlöst trams – kanske största bakslag i karriären.