I fredagskväll, när jag var ute och åkte bil med min mor, så mötte vi något överraskande en bil som körde åt fel håll i vår fil, längsmed Skolhusallén.
När bilen, i sakta men beslutsam gemak, körde förbi oss längs den tvåfiliga vägbanan så hade jag i ett par sekunder legat över tutan.
Det var en tant och körde. Tanten var uppskattningsvis i pensionsålder.
Och hon stirrade verkligen på oss – som av förklarliga anledningar stirrade på henne – med en totalt oförstående blick, som vore det helt bisarrt att vi tutade, innan hon körde vidare. I fel fil. I ytterligare goda femtio meter innan hon svängde över till höger.
Tant hade uppenbarligen klätt ut sig till en skrämmande autentisk vänstertrafikant från –66.