Det här inlägget var tänkt att komma ut igår eftermiddag, då jag förberett denna meme:

Hade det blivit en enkel-tvåa på Benteke igårkväll, hemma mot Barnmunnarna!!!, så hade jag nog varit tvungen stänga ner hela det här försöket med en FPL-liga, denna olyckssäsong 2015/16.
Ja, det får räknas som ett simpelt försök, detta: att pula ihop ett lag utan en från-start-kry Sergio Agüero eller Alexis Sanchez är som att försöka bygga korthus utan tejp.
 
Jag gör mitt bästa för att hjälpa er. Förra veckans Kalle Karlsson-initierade analys bestod av en hårsäcksdjuplodande Branislav Ivanovic-recension där jag uppmanade till allmän bojkott av Branislav Ivanovic på grund av dennes eskalerande hårsäcksproblematik.
Inte förrän han är framme med rakapparaten (eller möjligen snor på sig en kvarbliven Petr Cech-hjälm) kommer vi få se den gamle pondusbelupne Branislav Ivanovic på Chelseas högerback igen. Jag gillar Ivanovic, tro inget annat, han brukar vara en central del av mitt FPL-försvar, och jag brukar säga att »det våldsmonopolsinnehavarna gör med en vägspärr gör Branislav Ivanovic med en serbisk jätteröv«, men jag har största möjliga respekt för svårigheterna med att hantera en Premier League-karriär och en begynnande flintskallighet simultant.
Nu är det inte längre bara Pirkt.se som torgför den här spaningen; under 0–3-förlusten mot Manchester City var spänningarna inom det knackligt säsongsstartande Chelsea-laget påtagliga.
Titta bara på den här bilden från den andra halvleken, där tjockhårige Diego Costa (som med sin nya vattenkammade American Crew-frisyr i åtanke nyss verkar ha kommit till insikt om sin hårkvalitet) gick till såväl fysisk som verbal attack mot stackars Ivanovic, där finfriserade Cesc Fabregas tvingades medla:

 
 
Annars då? Kapten Benteke räddade mitt lag hjälpligt, upp på en en stabil 18:e plats – med häng på Intertoto-platserna.
Däremot verkar inget kunna göras åt »den där jävla Morlanda«, som han kallas på vår kombinerade TT- och FPL-redaktion, som seglar iväg i toppen. Ett stabilt mittenlag som mitt är hux-flux sextio poäng efter hans Ross Barkley- och Nathan Redmond-luddiga gäng.
 
Vad sägs om en liten lista på de fem klokaste FPL-satsningarna hittills?
1. Ross Barkley, Everton, 6.5, 20 poäng
Dunkade väl, med ungdomlig entusiasm och en fin högerfot, in en del strutar i inledningen av förra säsongen. Även denna. Klok satsning som bör respekteras.
2. Romelu Lukaku, Everton, 8.0, 18 poäng
»Jag hade honom i mitt lag!!!« har jag kvidit fram om så många spelade under denna säsongsöppning, när jag sett dem måla, så även om Lukaku. Detta på grund av att min bruttotrupp, innan den spikades detta omöjliga år, måste ha bestått av femtio olika spelare. Till slut byttes han ut mot Benteke, på grund av Evertons lynnighet. Det hittills rätta valet i denna säsongs omöjliga höstforwardsjakt.
3. Joseph Gomez, Liverpool, 4.5, 16 poäng
Det är bara att lyfta på hatten, alla ni som plockade Charlton-förvärvet Gomez, för att ni visste att han skulle starta som vänsterback. Jag var aldrig nära att veta det. Jag visste knappt att han var född (och det är han ju knappt: han tittade ut först 1997!!!).
4. Riyad Mahrez, Leicester, 5.5, 25 poäng
Borde förstås vara etta på listan, sett till vad han presterat (25 jävla poäng!!!), men här vilar en stor portion tur. Vem fan kunde förutse att »Premier Leagues Robbin Sellin«, som han kallas av brittiska pundits, skulle starta säsongen så här??? Ingen! Jag åberopar turfaktorn!!!
(Men visst: han visade vissa tendenser förra våren.)
5. Jordan Ayew, Swansea, 7.0, 17 poäng
Klok mittfältsvärvning, både av pigga Swansea och alerta FPL-spelare.
 
Saknas din hittills lyckade FPL-spelare på listan? Antagligen har din satsning varit tagen ur luften, trassligt underbyggd eller rentav dum.
(Eller så är det Nathan Redmond och jag orkar helt enkelt inte göra fler än fem punkter.)