Jag spelade inomhusfotboll idag, en timmes femmannamatchande med Sportjournalistklubben, och den här portalen har i väldigt liten utsträckning (mycket mindre än väntat) handlat om en saknad av fotbollsspelandet.
Fan: fram tills förra hösten var det ju allt jag gjorde, allt jag någonsin hade gjort. Och nu, bara: borta. Utan så mycket som en textmässig reflektion.
Den kommer inte nu heller. Men det var roligt idag.
Nästa säsong, kanske? Någonting?
Däremot ömmade min vänstertå i vanlig ordning. Den kanske alltid kommer att göra det, efter den giktbelupna hösten 2011. Det är tur att man är i gott sällskap:

Syrianska–Ljungskile, förresten: 1–1. GIF Sundsvall är fyra poäng från allsvenskan. Vi ses väl i Uppsala på måndag kväll?

(Det här är inte jag och Tilde som tapasfirar närheten till en allsvensk plats – det är förstås ingenting som fårfiras, även om ST lär ha skickat löpsedlarna till tryck. Det här är för att medieföretaget Kasslertisdag Productions i och med dagens första frilanslön tog ett litet steg från konkursbranten.)