Jag hade en lunchlåda med mig till skolan i dag.
Det var inte alla som hade det. Många gick på Big Boy. Men Erik Häggström, före detta renägare, hade också med sig matlåda.
Smidigt!, tänkte jag. Då kan vi väl luncha tillsammans.
Vad jag inte visste var att en ”lunch tillsammans” med Erik Häggström, en gråmulen januarionsdag, betyder så mycket mer än att förtära en plastbytta spaghetti.
Han penetrerade mig med budskap – på lunchpåsen.

Men?, det kanske inte var så allvarligt?, tänker ni. Han kanske inte tar sina budskapslunchpåsar på så stort allvar?
Jo. Det gör han:

Jag tänkte censurera numret, men jag… orkar inte. Ring honom, vet jag. Prata rennäring. Eller diskutera Utah Jazz–Denver Nuggets härom natten. Han är trevlig.