Det är väl en gammal spaning (kanske bäst saluförd av Ola Söderholm i Lilla Drevet?) att nyheter om klimatet ofta slängs in i slutet av nyhetssändningar, likt utfyllnad. Att någon redaktör märker att det finns fem minuter över i sändningen – kanske efter ekonominyheterna som kanske rapporterat om något oljebolags nya kvartalsrapport – och att hen skriker ut »snabbt: ring han den långhårige SVT-metereologen så får han komma hit och säga någonting om huruvida man kan källsortera hela mjölkförpackningen som papper eller om man måste hålla på och bända bort det där lilla plastlocket!«.
Det är förstås konstigt att nyheter om miljön behandlats på det sättet, sett till att man knappast behöver vara Malena Ernmans dotter för att förstå att det är allvar och att drastiska åtgärder måste tas nu, helst igår, allra helst för typ något decennium sedan.
Men i förra veckan tyckte jag att tv-nyheterna hittade ett ännu konstigare sätt att tackla klimatrapporteringen på. I Aktuellt pratade plötsligt programledaren om jordens och människosläktets gemensamma och enda klimat på ett sätt som fick det att låta som…

… om hon pratade om ett redan skadedrabbat Redbergslid som åkt på ännu en smäll i handbollens elitserie. »Ännu ett dystert besked«, just som om det fått sig en axelskada på sin viktige mittnia, tätt inpå förlusten borta mot H43.
Jag tror inte det är bra för klimatet, att det blir rapporterat om som vore det ett idrottslag som bara ett fåtal brinner för, men kanske är det positivt för oss – som inte gör särskilt mycket, eller åtminstone inte tillräckligt. Jag tänker mig att vi kan sitta runt en lägereld i en postapokalyptisk framtid och låta »hur kunde ni låta planeten gå under???«-anklagelserna från ens barnbarn rinna av en som vatten på en gås.
Att vi bara kommer kunna slå ut med händerna och säga »men jag trodde alltid att de yrade om nåt handbollslag«.