Det har gått att kritisera den relativt färske allsvenske huvudtränaren Joel Cedergren, 43, på en del punkter genom åren. Ett av skälen har helt klart varit hans relativa oförmåga att ändra på matchbilder, den frustrerande synen av att han bara står där och ser matchen rinna iväg, en annan att han ofta gett ett… ganska håglöst intryck i intervjuer. Det har aldrig verkat som att han ens haft minsta intresse av att sälja klubben och varumärket GIF Sundsvall på något sätt,  när tevekameror har riggats och mikrofoner stuckits fram. Det har inte sällan varit ganska slätstruket, mjäkigt och – som det heter på journalistspråk – svårrubbat.
Sedan kom upptaktsträffen 2018. Joel var ju på plats, klubben skickade ingen »Human Urber« (jag fick vidarebefordrat mig en skärmdump på att GIF-intresserade individer kokade mot den satiren???), och han var på plats med en nyinstasllerad och rapp citatnäbb.
Vad sägs om den här sågningen av den allsvenska mediekåren, som han bjöd Sundsvalls Tidning på???

Jag tyckte också att det var konstigt att Giffarna placerades sist i tipptabellen (bara en av de tre raka säsongerna i allsvenskan har det väl känts bättre inför en säsong – och den säsongen hakade klubben på i toppen fram till Rúnar-försäljningen), men jag tyckte inte att det var konstigare att föreställa sig än den här scenen:

Att Joel Cedergren plötsligt kallas in för att bli utfrågad om amerikansk inrikespolitik av CNN-ankaret Wolf Blitzer.
Jag tyckte också att citatet om spanjorernas emoji-ilska mot bottentippandet hade något.

Vi har en whatsapp-grupp i laget. När tabellen kom så kom alla spanjorer vi har med arga gubbar, knivar och yxor. Så tack för det alla journalister.

Först och främst ska jag erkänna att jag har svårt att inte hänfalla åt rasistiska Tjuren Ferdinand-stereotyper när man ser hur ett gäng spanjorer brister ut i fullskalig kokning hemma framför en webb-teve-sändning:

Men det är en fin insikt att emojis kan skapa språkliga bryggor mellan spanjorer (där bara Carlos Moros Gracia, som jag förstått det?, pratar vettig engelska av de fyra spelarna) och medelpadingar. Och även om jag tycker att det ser helt okej ut, spelartruppsmässigt, inför säsongen så lär det behövas en kniv-, yx- och arg gubbe-inställning för att kriga sig kvar i allsvenskan ytterligare ett år.
Jag är ingen tifoskapare och sannerligen ingen grafiker, men Pirkt.se:s Paint-redaktion har slängt ihop ett förslag till inför-ÖSK-tifo vars själva idé väl ändå hade varit +++-skoj:

Och apropå det spelartruppsmässiga så blev truppen onekligen än starkare idag, då det stod klart att den iranske landslagsmålvakten Alireza Haghighi ansluter för att utmana William Eskeleinen om förstaspaden under våren.
En värvning som inte bara förstärker försvaret utan—

—otvivelaktigt även folkligheten.
Den iranska folkligheten, förvisso, men ändå: en folklighet.
GIF Sundsvalls instagram-konto exploderade under måndagen med iranska lyckönskningar och hyllningar:

Det är mycket som är märkligt med dessa sociala medier-tider, men att det finns flera olika rena fan-konton för en iransk andra- eller tredjemålvakt i landslaget är ändå extra speciellt. Det är svårt att föreställa sig att det bara skulle vara tekniska landvinningar som hindrade att Magnus Kihlstedt fick sig ett antal egna hyllningskonton under tidigt 00-tal.
Men all folklighet är onekligen bra folklighet.

Och jag hoppas också att både Haghighi och Giffarna ska sparkla i vår.