Efter Corona-epidemin har gett med sig kommer det säkert att vara läge för väldigt många saker, men en sak vi som svenskt samhälle inte borde kunna hoppa över är att debattera det här med vad som är att betrakta som samhällsnyttig verksamhet. Vilka som verkligen bidrar i samhället, som gör det bättre, som vi inte hade klarat oss utan.

(Det kanske visar sig att det är affärsbankerna och flygindustrin, men jag har personligen också andra förslag på yrken vars roll i det svenska samhällsbygget kanske borde uppvärderas en aning.)

Jag har funderat på ett inlägg om det där med samhällsnyttigheten hos vissa företag och tjänster och det kommer nog i sinom tid, men vi kan väl bara titta på bilden här ovan och ställa oss frågan: behöver vi i vårt samhälle en eller flera personer som ägnar sitt yrkesliv åt att arbeta fram ett tyg till sportkläder som de kan kalla DryPlus och vars egenskaper de kan sammanfatta som »moisture management«.

»Moisture management«, verkligen? Blir det något i stil med utsöndrings-hanterare på svenska? Är det något som vi vill att människor sitter och ägnar dessa sina enda liv åt att utveckla?

Svaret på just den här specifika kritiska frågan som ställts i riktning mot vårt kapitalistiska samhällsbygge är faktiskt: ja, det behöver vi. Vi måste ha sjuksköterskor, epidemiologer, undersköterskor, hemtjänstpersonal, assistenter men vi behöver nog också människor som utvecklar ett hanterande av utsöndringarna för den funktionsplaggsklädde.

Jag visste det inte förrän jag stod på en Intersport-utförsäljning härom dagen, men »moisture management« är precis vad jag har saknat i detta mitt enda men (i träningslokaler) väldigt svettiga liv. 

SATS har stängt sina gym, men folkliga Friskis & Svettis håller öppet och skänker fortfarande folket stunder av träningsglädje och frånkoppling i denna oroliga och ångestladdade tid. Och jag hoppas verkligen att de fortsätter med det, delvis för att jag skulle bli galen av att inte kunna gå iväg till en träningslokal under denna vårens kommande uppsats-karantän, men framför allt för att jag inte fullt skulle lita på deras skäl till igenstängningen.

För om det skulle vara så att de klappar igen »på grund av Corona« precis i samma veva som jag har börjat frekventera en hel del pass på diverse anläggningar runt om i innerstan så hade jag haft väldigt svårt att inte grubbla över ifall de inte bara passade på att skylla på rådande pandemi, när den egentliga anledningen till nedstängningen var att mina svettningar under de olika passen – åtminstone innan jag fått ordning på mitt »moist management« – helt enkelt trissade upp deras sanitetskostnader till helt ohållbara nivåer.