Det här är känslan när man får (förvisso otroligt obetald) semester och ska sätta sig på ett tåg till Sundsvall och tänker på hur härligt det ska bli att vara ledig och vara ute i stugan, men sen kommer på att den primära anledningen till att man åker hem – eller åtminstone till varför man gör det just nu, den här veckan – är att ett Maic Sema-löst Giffarna ska spela derby mot ÖFK på lördag:

Det är svårt att analysera sig själv och sin utveckling här i livet, men är det något specifikt område där jag tycker att jag kan skönja en tydlig utveckling hos mig själv så är det i bokandet av tågbiljetter. Tidigare i livet lyckades jag alltid negligera faktumet att i regel alltid var så att den billiga sista-minuten-biljett jag studentsnubblade över var en bokning i tågets djurtillåtna vagn. Detta var att likställa med att teckna upp sig för en gammaldags cirkus, där man klämde sig in i en vagn som var full till bredden av boskap och där man först efter stor möda lyckades tränga sig ner på ett säte under fullfjädrad kakofoni, bara för att finna sig själv – äntligen nersutten, men full i djurhår och diverse spillning – sittandes intill en majestätisk mastiff med en mankhöjd på 1,6 meter och ett gläfsande som inte gjorde uppehåll på de tre timmar och trettiosju minuter det tar till Sundsvall.
Nu dubbelkollar jag alltid och på de senaste två åren har jag inte haft så mycket som en liten knähund inom en tvåmetersradie på mina resor, vilket varit en väldig tacksam utveckling då jag åkt väldiga mängder tåg under de senaste två åren.
Men nu undrar jag hur nästa utveckling i min resa som tågresenär och tågbiljettbokare ska se ut. Jag är inte särskilt orolig över att fylla trettio generellt, men jag är nämligen väldigt spänd på att se vad som händer när jag bryter 30-barriären på SJ.se:

Som student behöver man fylla i hur gammal man är när man bokar sig en rabatterad tågresa och som nybliven 29-åring är jag nu på det sista naturliga steget innan en tidigare så nogräknad SJ-webb-designer har valt att avrunda allt till »30 år eller äldre«.
Jag vet inte hur mycket de där siffrorna egentligen närstuderas av biljettkontrollenterna (att jag uppger mig vara i övre 20-årsåldern borde ha tvingat mig att flera gånger hala fram identifikation för att bevisa att min nävernötta hud inte passerat både 30- och 40-strecket), men jag är väldigt spänd på vad som ska hända när jag väl tvingats sålla mig till skaran av studenter som är »30 år eller äldre«.
Jag tänker mig att det kan bli så att jag »Sir, please come with me«-kallas åt sidan och förhörs av någon extrainsatt kontrollant.

Jag tänker mig frågor som »varför har du inte ett jobb i din ålder???« och »var har du din sambo och din resterande familj???«.