Den medelpadska elitidrotten på 2010-talet har kännetecknats av tre saker: skakiga publikunderlag, ekonomiska bekymmer – och gammaldags grafik vid förkunnandet av dessa ekonomiska bekymmer.
Vi minns alla den moderna klassikern från förra hösten, när GIF Sundsvall skulle redovisa sin ekonomiska knipa för investerare, intressenter och lokaltidning.
Ordförande Johan Nikula stod framför en powerpoint som var rent genialt simpel.
Vi behöver låna 5 Mkr. Svart på vitt.
Det var en powerpoint-slide som verkligen lyckades uttrycka hur pass vingligt klubben balanserade på den ekonomiska ruinkanten; en bild av att »här har vi en organisation så slimmad att den kommunikationsansvarige inte ens har haft tid att ändra typsnittet i mallrubriken från det förinställda Calibri, 32 punkter«.
Det sände ut signaler om att Giffarna inte bedrivit någon typ av överdimensionerad verksamhet, där någon grafisk designer fått sitta på GIF-avlönad kontorstid och fluffa till siffrorna med färgglada figurer eller smäckra diagram, utan att de redan sytt in den organisatoriska kostymen så pass mycket att kommunikationsavdelningen inte längre hade tid till toabesök eller typsnittsändringar.
Och till slut rullade lånepengarna också in och den svart på vitt uttryckt katastrofala ekonomin kunde räddas tillfälligt.
Nu verkar Giffarnas succé med anti-grafisk design ha spridit sig till Medelpads andra stora elitidrottsförening. Det ska inte handla om några konkreta ekonomiska bekymmer som ligger bakom utspelet, men idag lanserade Timrå IK nyheten att man nu kan köpa in sig i b-aktier i klubben för en summa på nära två tusen kronor.
På det här sättet hoppas klubben få in minst sex miljoner kronor från välvilliga supportrar, men kanske hela sexton miljoner om det vill sig väl och folk lättar på sina respektive läderpungar.
Hur som helst: det lanserades på ett sätt som får en att misstänka att Timrå IK sneglat mot lokalkollegan GIF Sundsvall, vad gäller presentationer om det ekonomiska. Men att Timrå IK vågat ta den grafiska presentationen ytterligare ett stort steg åt det lågmält folkliga hållet:
Nykomlingen i den påkostade och amerikaniserade Swedish Hockey League, högstaligan i den svenska idrott som mer än någon annan idrott osar lukrativt loge-leverne, lanserade alltså sin stora satsning på nyemission – genom att skriva ett luddigt domännamn en whiteboardtavla.
Inte ens Calibri, 32 punkter, på en simpelt mallad Powerpoint – utan en medelålders man med ++-handstil som stått och muttrat »we-we-we« för sig själv samtidigt som han stånkat på med whiteboardpennan i en oergonomisk rörelse med axeln, på en whiteboard vars sidor dessutom var täckta av gamla o-utsuddade alster om wifi-lösenord och andra »Låt Stå!«-skyddade texter.
Jag ska inte säga att det är tur att alla andra medelpadska klubbar på motsvarande elitnivå har tvingats lägga ner (av just ekonomiska skäl), men jag säger att det hade blivit ett i längden omöjligt race to the bottom vad gäller grafiska designlösningar ifall det funnits ett, säg, Sundsvall Dragons som skulle försöka toppa detta: