Är det någonstans som nånting måste hända så är det ju inom det politiska.
Och igår tog jag mina första smäckra medlemstuggor hos Vänsterpartiet Solna.
Den vassögde noterar punkt elva på dagordningen där nere till vänster, »Övriga frågor«, och sedan jag läste den lilla Torgny Lindgren-romanen med samma namn förra sommaren har jag närt en dröm om att få beta av timmar i torr mötesrumsluft, slentrianrösta igenom lokala partibeslut, sörpla rivigt och massbryggt kaffe och känna nervositeten och handsvetten tillta när punkt nummer elva så sakteliga närmar sig, för att kanske någon gång – på något möte – till slut samla mod nog att ställa sig upp och säga några sanningens ord till mötesdeltagarna.
I den boken är den strävsamma duon Aron och Evan socialdemokrater, men hade Evan fått snurr på sin motordrivna rullstol år 2017 så hade den inte haft socialdemokratisk flagg utan vänsterpartistisk.
(Helvete vad välskriven den boken är, förresten. Det är nog den enda bok som någonsin tvingat mig att stanna upp, rent fysiskt!, medan jag gick!, på grund av en tvär och hastig vändning som träffade som en praktsmäll i solarplexus. Nu brukar jag inte så ofta promenera och läsa samtidigt, så det är en delförklaring; en annan är att jag aldrig läst en bok som plötsligt, efter 100 sidors gynn om hur det är att sitta i evighetslånga möten, bara smäller till.
Tänk om man en dag skulle kunna lära sig att skriva så: gynn, stoj, stim, ironiska skimmer, mer stoj, ytterligare gynn och sedan bara — pang!: allvarlig och omvälvande trynstöt.)
Jag säger inte att jag redan dag ett kommer att försöka införa Solna-lokal planekonomi och göra hela Mall of Scandinavia till ett enda stort Domus, men nog känns det bra att äntligen, efter några år som medlem, börjat engagera sig i det enda partiet i svensk politik som inte tycker att vi ska utvisa människor till döds och som samtidigt är tydliga med att de inte vill att åtta kostymgubbar ska äga mer än hälften av världens resurser.
Det kan jag gärna dela ut ett par flygblad om.
test
Gillar också Sjöstedt, faktiskt den mest sympatiska av våra partiledare. Men vi har ju bevisligen testat socialism ett antal gånger genom historien och det slutar alltid med social misär och förtryck, se bara nu vad som händer i Venezuela där människor får leta mat bland sopor för att inte svälta ihjäl. Många framträdande vänsterpartister använde tidigare ofta samma land om ett lysande föredöme på hur man bygger ett drömsamhälle, men nu är dom inte lika ivriga att heja på. Så det är väldigt tråkigt att läsa att du nu kommit ut som vänsterpartist.
När rasistnazisterna i alliansen sänkte skatterna något så blev resultatet trots vänstern rasande att de totala skatteintäkterna till staten ökade!! Jag tycker du kan föreslå att ni kan diskutera detta faktum i smågrupper på nästa partimöte. Sverige är det land i världen där utbildning löner sig minst, vad tror du händer om vi fortsätter att öka skatterna och bidragen. Tror du vi kommer få fler eller färre studenter som väljer de långa och svåra utbildningarna?
Gällande invandring så vill de flesta hjälpa så många som möjligt. Det är ca 50 miljoner människor på flykt i världen just nu. Om vi antar att alla vill söka asyl i Sverige tycker du då att det är rimligt att vi släpper in samtliga eller ska vi låta en stor del av dessa få dö? Om du tycker att vi ska ta emot alla som vill komma med öppna armar så vore det intressant att höra dina tankar om hur det ska gå till rent praktiskt och ekonomiskt? Immigration kostar sjukt stora belopp och ett tydligt bevis är att vi trots världens högsta skatter inte har den bästa sjukvården eller de bästa skolorna.