Pirkt.se ursäktar dröjsmålet med tidigare veckors listor och annat material.
Redaktionen låter, via Paul Ronge, meddela att det »varit mycket«.
1. Urban Hagblom (ÅT)
Den här gifen är så stark att den måste få tryckas ut igen.
Men här har ni den nu mer än veckogamla Urban Hagblom-hyllningen i sin helhet.
2. Tilde Jansson (ÅT)
Det verkar verkligen inte finnas någon hejd på vad den här damen klarar av.
3. Stefan Sauk (NY)
En vän, vi kan kalla honom Patrik Dokk III (inte för att han ingår i någon rojalistisk tronföljd, utan för att han tvingats lägga till siffror på sitt namn efter att ha fått sparken och återuppstått ett antal gånger på vårt gemensamma Football Manager-spel), gjorde ett fynd härom veckan.
»Äntligen!«, utbrast han, »efter åtta år av Facebook har SVT Play-lajken betalat av sig«.
Och så bifogade han den här länken: ett tjugo sekunder långt klipp från när Stefan Sauk stojar och stimmar runt borden under Stjärnorna på Slottet.
Efter femton sekunders stojande och stimmande om surströmming känner sig Stefan så varm i samkvämskläderna att han reser sig upp från stolen och kastar sig i Claire Wikholms riktning med en överentusiastiskt knuten näve.
Resten är banne mig tv-historia. Tv-historia jag sammanställt i en gif:
Hur många sekunder är näven hängande? Fem??? Sex??? Jag vet mindre om fist-bumps än de flesta mellanchefer i försäkringsbranschen – men jag förstår ändå att bara en enda sekund av utsträckt knoge som möts av tyst, kallskuren luft istället för mötande knoghud måste kännas som en ocean av tid.
Den rörliga gifen är förstås stark, men vi behöver nog gå ner på enskild pixelnivå för att fullt ut kunna ta in denna monumentala stelhets alla beståndsdelar:
Här tänds någonting i Stefan Sauk. Gensvaret på hans stojande vid honnörsplatsen är så kluckande skrattstark runtom bordet att en fråga poppar upp i bakhuvudet. Titta på den här ögonblicksbilden: det är som att han får syn på sin egen näve, som slänger och flänger framför honom (som den gör för en yvigt överkompenserande MC-entusiast i medelåldern) och för en millisekund behöver fatta ett beslut.
Jo, tänker Stefan, vi kör:
Med en styrka man bara finner hos ryska elitgymnaster och medelålders kulturmän med kampsportsintresse lyfter han beslutsamt sin egen kroppsvikt, helt utan stöd av händerna. Titta bara på venen i pannan; det bränner till i lårens framsidor – men det är ett litet pris att betala för att slutföra denna skämtprocess på det perfekta sättet.
Någonstans i det undermedvetna vet Stefan Sauk att det bästa han kan göra för sin avsomnade Stjärnorna på Slottet-persona är att på bästa sändningstid reclaima rollen som »ung, arg man« genom denna ungdomens hälsning.
Men: i krig, kärlek och fistbumpsförsök hinns inte alltid konsekvensanalyser med, det är en gammal sanning…
… och redan här, bara halvvägs framlutad, ser man att oron börjar spridas över det flintifierade Sauk-huvudet – då Claire Wikholm inte gör minsta ansats till att försöka möta honom halvvägs.
Oron ovan är åtminstone fångad i framåtrörelse, när fistbumpsförsöket fortfarande har momentum. Värre blir det när rörelsen avstannat och näven formligen hänger:
*SCREAMING INTERNALLY*
Här kulminerar den uteblivna fistbumps-ilskan, med en trippelven i pannan man i stort sett bara ser hos den som blivit fistbumps-negligerad, helhjärtat lutandes över ett långbord inför Sveriges Television-kamera.
Här är Stefan Sauk på väg tillbaka:
Tillbaka till stolen, men framför allt tillbaka till medelåldern, tillbaka till den avdomnade mys-tv-vardagen; för alltid bort från sin gamla »ung, arg man«-position i svenskt kulturliv. Han är i färd med att behärskat sätta sig ner på stolen, men det vi ser är en man som faller handlöst och som vet om det.
Och kan vi samtidigt prata om Morgan Allings roll i det hela?
Alling som är mobbingmotståndets ansikte utåt, som nyligen fick göra en hel serie i SVT där han lärde folk att säga ifrån när de såg sociala orättvisor i sin närhet; som är noga med att påpeka att mobbing inte sker av individer utan av individers handlingar.
Vad gör då denne anti-mobbings-Yoda när han ser sociala hemskheter utspelas precis framför snoken???
Han gör ingenting! Han bara låter det hända!!! Eventuellt samtidigt som han kväser ett illmarigt flin med näven!
Inte sträcker Morgan ut sin näve, för att rädda Stefan, under någon av alla de sekunder då hans överentusiastiskt utslängda köttknyte hänger och dinglar stelt över matbordet. Morgan bara sitter där, tyst, medan Stefan Sauk tvingas utstå den mest publika skam vi sett på den här sidan slutklämmen av Blåsningen-avsnittet med Anders Limpar.
Det är inte den som sträcker ut handen för att låta en fistbump-näve bli hängande som gör fel, inte heller den gamla tant som inte möter den – utan de runt omkring som låter det hända.
4. Maic Sema (NY)
Äntligen tar någon bladet från munnen och slår hål på den gamla Björn Enqvist*-myten om den soligt glättiga fotbollstillvaron på Cypern.
Yttern Maic Sema, som i januari skrev på för Örebro SK, har nämligen sagt så här om sitt år i cypriotiska AEL Limassol:
Topp-sex!!! På Cypern!!! Vi har talat för lite om storklubbspressen i den cypriotiska högstaligan som får många ex-allsvenska yttrar att duka under.
*= I mitten av 2000-talet handlade minst vartannat Sportnytt-inslag om hur göttigt Björn Enqvist hade det, då den storväxte mittfältaren ansågs ha beaten the system genom att lämna Sverige och de långa, kalla, jobbiga försäsongerna för att tjäna mer pengar på Cypern. SVT har ännu inte lagt upp alla dessa Björn Enqvist-reportage på Öppet Arkiv, då de fortfarande jobbar på att förbättra serverkapaciteten för att kunna hantera dessa kvantiteter av cypriotisk annonsering.
5. Andrev Walden (ÅT)
Så här ska en kolumnsten dras.
Och så här.
Att han inte lyfts upp i kolumnistsmöret tidigare, denne Andrev Walden, efter att ha dominerat den svenska sociala medie-scenen när det gäller skojig klokskap under flera år.
1. Netflix (NY)
Vi har pratat för lite om den här nyheten, tycker jag:
Netflix kommer alltså att med alla till buds stående medel strypa tillgången till sitt amerikanska utbud, vilket kommer att lämna oss stackars svenskar kvar med typ Maria Wern-trilogier, Morden i Sandhamn-fanfiction och Full Frys-spinoffer.
Uttrycket »Netflix n’ chill« blir ganska snart »Beck – Enslingen n’ chill« och en behöver i princip vara Peter Habers mamma (alternativt filminköpare på CMore) för att se det som något positivt.
2. Danmark (NY)
Ni trodde Danmark spårade ur då de (typ) började smälta ner flyktingars guldtänder till statskassan?
Tänk om.
Det är här, i en annons för Mittmedias nya nyhetsapp, som landet Danmark tappar fotfästet:
De har alltså brillsnokar i Danmark som sätter stor vikt vid att snabbt kunna luskamma Ljusdals socken på nyheter. Om jag vore Sveriges överbefälhavare Micael Bydén skulle jag vara väldigt vaksam på den här Mittmedia-uppmuntrade signalspaningen från danskt håll.
3. UPS (NY)
Efter nyår beställde jag ett par nya träningsskor, eftersom mina skelande fötter med jämna mellanrum gnager hål på såväl innan- som yttermäte.
Frakten var beräknad att ta »två-tre arbetsdagar«, men Adidas skulle bestämt blanda in tredjeparten UPS i transaktionen.
Seinfeld-avsnittet där Kramer vägrar anpassa sig till hans kabel-tv-företags inhumana besökspolicy – där de kommer på dagen »mellan åtta och fyra« – är från 1996, och på dessa 20 år som gått sedan dess har bevisligen ingenting hänt.
De vägrar bestämma tid, de vägrar lämna till närmsta postkontor, de vägrar i princip att ringa på en porttelefon. Paketmottagare – bliv vid din dörrmatta om vi skulle få för oss att dyka upp, menar UPS.
Det tog nog fyra veckor innan ett illa tilltygat Adidas-paket – som såg ut att ha färdats över de sju haven och tillbaka – till slut nådde mina nävar. Då var det nävar som suttit hemma och väntat, och väntat och väntat en hel fredag – bara för att få slut på ställningskriget.
»For God’s sake: if a doctor can do it, why can’t we?«, som kabelreparatören självkritiskt utbrister utanför Kramers dörr.
4. Nanne Bergstrand (ÅT)
Hur kan han få säga så här, i år igen?
Eller, ja: okej, jag är ju för åsiktsfrihet och så och det är klart att han får yppa orden i sig – men hur kan han även i år bli ingress-citerad på det?
Jag tycker det är viktigt att citat blir korrekt återgivna, men i just det här specifika fallet tycker jag det är journalistiskt försvarbart att ändra citatet till att »vi ska vara en av vagnarna som åker med, fast med lite större möjlighet att rädda upp vår säsong med hjälp av sommarförvärv«.
5, Kina (NY)
Det var väl okej så länge de höll sig till avdankade Fabio Rochenbach-typer och jag satt till och med helt lugn i båten när de började nalla på David Fällman- och Gurra Svensson-russinen från allsvenskan – men när den kinesiska ligan nu kliver in och plockar spelare som Ramires, 28, och Jackson Martinez, 29, direkt från storklubbar i Premier League respektive La Liga känns det oroväckande sorgligt.
Var det någonting som den europeiska toppfotbollen nog inte behövde så var det en aktör som kliver in och pressar priserna vad gäller övergångssummor och löner ytterligare.