GIF Sundsvall besegrade igår Kalmar FF på bortaplan. Det fick en rättmätig helsida i Sportbladet, bakom fans-krönikor och annat som hör Stockholmsderbyn till.
Jag har själv gjort ett snabbt bortglömt år på Sportbladets redaktion och vet att man måste komma hem med en konkret vinkel – starkare än »solen sken när Giffarna vann« – när man som kvällstidningsarbetare är utsänd på en allsvensk fotbollsmatch.
Ulrik Sandebäck, Sportbladets utsände i Småland, är rutinerad och lyckades kom hem med två stycken vinklar till sin huvudtext.

Vinkleln är förstås dels att Giffarna äntligen lyckades besegra Kalmar FF (för första gången någonsin!) och därmed jaga bort KFF-spöket, men också att 1–0-skytten och matchhjälten Robbin Sellin är kort.
Jätte-jätte-kort.
Så här ser ingressen ut:

Visst, ett »lille« kan man väl slänga in; GIF-yttern mäter bara 1,66 i strumplästen.
Men sedan fortsätter det. Tidigt i brödtexten återkommer närmast exakt samma formulering:


Lille igen. Att Robbin Sellin är en kort, liten fotbollsspelare får vid det här laget anses etablerat, om det faktumet nu skulle ha undgått läsaren sedan tidigare.
Men Ulrik är inte nöjd. Nu åker den stora hammaren fram; Robbin Sellin ska bankas ner ytterligare i sina (små, Ulrik Sandebäcks anm.) skor. Nästa gång omnämns han nämligen inte som »GIF-yttern«, »matchhjälten« eller det något tråkiga men sakliga och korrekta »Sellin«.
Nej. Det blir förstås det här:

Har alla förstått hur liten han är? Mja, bäst att knyta ihop säcken med en slutkläm:

Men om läsarna bara skummar huvudtexten och går direkt på betygen – då kan de ju missa själva kärnan i texten! De kan ju gå runt och tro att Giffarnas matchhjälte är snittlång!
Det löser vi, tänker Ulrik: