De mystiska »signalfelen« har gäckat pendlare i Stockholmsområdet genom hela vårvintern.
Men inte längre. Nu vänder SL på begreppen.
– Hädanefter kommer vi att istället rapportera så fort det blir »signalrätt« och tågen råkar gå i tid, säger SL:s chefsstrateg Signe Ahlfel.
SL sköter Stockholms kollektivtrafik tillsammans med lokala aktörer som MTR och Arriva. Under vårvintern har framför allt pendeltågstrafiken strulat och tåg har ställts in eller försenats – inte sällan på grund av det till synes luddiga begreppet »signalfel«.
Just den termen har verkat kunna innefatta lite allt möjligt och upprörda röster i de sociala medierna har menat att SL ropar »signalfel« mer lättvindigt än pojkar i sedelärande fabler ropar »varg«.

SL:s chefsstrateg Signe Ahlfel, på egen begäran porträtterad halvt dold bakom en makrill. Foto: Privat.

Något som får SL att agera. Nu vänder man på begreppen, förklarar chefsstrategen Signe Ahlfel.
– Det blir bara irritation om vi rapporterar om alla gånger det blir signalfel. Det blir för mycket. Framöver kommer vi istället rapportera om de få gånger det blir »signalrätt« och tågen går enligt schemat, säger hen.
Så signalfel blir normaltillstånd?
– Ja, men så är det ju redan, i princip. Men ja: nu blir det så även på pappret. Men när och om signalrätt råder så kommer vi förstås att meddela om detta. Vi vill vända på all negativitet som funnits kring våra utrop och meddelanden. Det är inte bra »content management«. Folk blir arga.
Men hur ska pendlare kunna veta när deras tåg går från perrongen om signalfel är norm?
– Vi kommer som sagt att meddela i god tid ifall det är så att signalrätt råder och tågen går i tid. I de fallen är det bara att gå efter tidtabellen.
Men i de normalfall då signalfel råder?
– Vi har tittat på hur budfirmorna jobbar. UPS, till exempel, har i alla år meddelat att de kommer »någon gång under dagen«. Varför skulle inte vi, som har alla dessa statliga miljoner i ryggen, kunna klara det lika bra som de gör? »Vi kommer någon gång under dagen«, bara. Inget strul, inget tjafs. Så får väl folk se till att hålla sig på perrongen, så kommer vi någon gång.
Brukar inte folk bli ganska irriterade på just den policyn som budfirmor har?
– Inte alls lika irriterade som de har blivit på oss, det vill jag lova.
Kommer det här även att gälla tunnelbanatrafiken?
– Men gud nej. I stan? Där bor det ju viktiga människor.
Signe Ahlfel tror att vändningen av begreppen kring pendeltågstrafiken kommer göra att SL kan dra ner på några kommunikationstjänster, då man inte väntas behöva utropa »signalrätt« lika ofta som man hittills tvingats utropa »signalfel«. Och den kostnadslättnaden för företaget kommer att märkas för resenärerna.
– Det kommer förstås att bli en liten prisökning på månadskortet. Det kostar att ligga på topp. Vill man skicka iväg hela sin lekamen som om den vore ett paket skickat med en budfirma så är det förstås inte gratis, säger hen.
Till sist: vad var problemet när tågen försenades på grund av »signalfel«?
– Det mesta kan ju rymmas inom begreppet »signalfel«. Det kan ju vara växelfel, det kan handla om fel på enskilda signaler eller hela signalsystemet kring spårområden, det kan handla om signalrelaterade växelfel, men det kan också handla om att en Selecta-automat på centralen skickar ut en påse Dumle fast man klart och tydligt tryckt B36 för en läskande 7up, en lokförare som är försenad för att hans eltandborste signalerade att den var laddad men så var det så dålig sprutt i den så att han var tvungen att ladda den lite innan den kunde användas och att han därigenom blev försenad till sitt tåg. Sånt. Det kan handla om att vi från vår sida signalerar att vi helt enkelt skiter i det: att vi inte riktigt bryr oss om ifall pendlare får det knivigt eller om att lokföraren sitter och kollar en Netflix-dokumentär och vet att han är på väg mot ett område med E-täckning och väljer att stanna i 4G-nätet. Det kan handla om alla sorters signaler, egentligen.