Jag skulle säga att det är vårens första riktiga solgassardag idag.
Det blåser inte och det, inte hettar, men värmer mot näbben (se: näbbvärme).
Jag läser en godare bok och får simultant en längre sprutnål med d-vitamin injicerat i kind- och pannpartiet, via en naturklinik som ännu inte är privatiserad.
Det är, antar jag, lätt att sitta i kontorslandskapet och förbanna sitt 8-till-5-jobb just i dag, därför vill jag påminna om hur väldigt ful och chockartat blek man är som solgassare under vårkanten:

Dessutom kliver jag imorgon på ett fredag-till-tisdagsnattpass.